tankar, musik och verklighet

Ingen lyckades nå fram, vi pratade inte samma språk, 
Jag tyckte inte att någon hade svar. 
Stängde dörren utan att tänka mig för eller vända mig om,
Försök till att fånga min flaggade och kalla blick, det insåg fort att det inte gick. 
Stängde in allt för att palla mitt liv.
Ingen kunde bära min smärta men få försökte gå bredvid. 
Få nådde fram när jag stirrade på ingenting fortfarande vaken sen förra helgen. 
Jag märkte inget själv men ni utifrån såg att jag började bli paj.
Jag minns en gång i sängen, ni satt bredvid mig,
Jag försökte, mitt hjärta ville men jag orkade inte kliva ur sängen och möta ljuset utifrån.
Trodde jag själv att jag skulle överleva länge på den dieten,..
Jag ville inte snacka fast ni fanns alltid där. 
Tilliten var som borta, även för dom närmsta,
att bara vara tyst var lättare. 
jag är glad att det är över nu och jag kommer aldrig återvända ⭐


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0