måndag

Jag önskar att någon någonsin någonstans kommer att förstå mig. Hjärnan fungerar inte längre och hjärtat gråter. Varför tvingas jag göra de hårdaste beslut någonsin, igen.. Varför finns det ingen som hjälper mig? Vart är dom omtalade sociala som ska se till barnets bästa? Som ska se till så mor och barn har de bra? Dom finns inte, allt är en maktkamp. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0